Pojken som slutade gråta

Författare: Ninni Schulman
Lyssna på boken Provläs

Utgivningsdag: 2012-12-14
Recensionsdag: 2012-12-28

Mediakontakt: Bonnierförlagens Press

En mörk augustikväll kommer ett larm till Hagfors räddningstjänst: en villa står i brand. När journalisten Magdalena Hansson kommer till platsen har huset nästan helt brunnit ner, väggarna har rasat och svart rök pulserar från de förstörda fönstren. Dagen därpå avlider en fyrtiotreårig kvinna av skadorna hon ådrog sig i branden.
Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett. Hagforspolisen står inför en av sina största utmaningar medan den lilla värmländska staden lever i skräck.
Magdalena Hansson dras in allt mer i jakten på seriepyromanen och till slut är hennes engagemang djupt personligt. Och mycket riskabelt.

”En välskriven blandning av vardagsrealism, spänning och trovärdiga personporträtt.”
AFTONBLADET

”Egentligen är det bara en vanlig vardagsdeckare, en sån som Camilla Läckberg skriver, med relationstrassel och whatnot. Men Ninni Schulman gör det så bra! Det blir oavbrutet spännande när lokalredaktören Magdalena snokar efter nyheter kring pyromandådet där en medelålders kvinna dog. En bra lokalredaktör är i hälarna på polisen. Eller till och med lite före.”
Dagens Nyheter

”Svenskare kan det nästan inte bli. Hagfors i Värmland. Alla känner varandra sen barnsben. Polisen jagar mest småbrottslingar. Så börjar en pyroman härja, fyra människor dör och skräcken sprider sig. ... En välskriven blandning av vardagsrealism, spänning och trovärdiga personporträtt.”
Aftonbladet

”I sin andra bok med Magdalena Hansson som huvudperson fortsätter Ninni Schulman sin säkra, vardagsrealistiska skildring av småstadsliv och relationer och lyckas få med både klassperspektiv och spänning.” Betyg 4
Damernas Värld

”Det är spännande, och Schulman är väldigt bra på att skriva om karaktärer som jag bryr mig om. ... Schulman är också bra på att lägga ut spår som gör att man misstänker än den ena, än den andra ...”
Östgöta Correspondenten

”Spännande och kuslig handling i en liten stad plockas fram av Ninni Schulman, och det är en deckare fri från schabloner. Hon får fram vardagsrealismen i den lilla staden, hon kan uttrycka den rädsla som uppstår när våldet är så tydligt som i detta fall, och hennes språk är lättläst. Personer i handlingen, och familjerelationer, beskriver hon på ett naturligt och bra sätt. Med andra ord, en bra svensk deckare.”
Dagbladet Sundsvall

”Schulman mejslar ut figurerna och får dem förvånansvärt levande i sin vardag. Det är främst den närheten som boken lever på, och spänningen förstås.”
Upsala Nya Tidning

” … för att inte tala om hur fritt från schabloner Ninni Schulmans språk är och hur bra hon är på att beskriva känslor och nyanserat porträttera diverse bifigurer, däribland det spretiga gänget i polishuset. Jag gillar också hennes sinne för vardagliga detaljer …”
Värmlands Folkblad

”framförallt gillar jag skildringen av en småstads blandning av inskränkthet och omtanke, fördomar och öppenhet.”
Tara

”’Pojken som slutade gråta’ känns väldigt svensk med både vardagsrealism och relationsproblem. Men tonen är inte så uppskruvad som i många andra svenska deckare. Personporträtten känns trovärdiga och känns som om de är hämtade direkt från småstadsidyllen. Jo, Ninni Schulman är något på spåren.”
Norran

”Ninni Schulman skriver väl om det är som är riktigt illa och levererar allvarliga frågor till läsaren under berättelsens gång. Hur väl känner vi människor som finns nära oss, egentligen? Vad döljer sig i deras livsberättelse?”
Östran

”Schulman är mycket skicklig, ibland snudd på bedrägligt skicklig, på att beskriva vardagliga händelser och helt ’normala’ människors liv. Allt från det lilla och det banala till de livsavgörande frågorna hanterar hon med säker penna, och hemfaller inte för ett ögonblick åt någon sentimentalitet. ... en välskriven, lågmäld deckare med fin småstadskänsla.”
BTJ

” … jag sträckläser Ninni Schulmans nya roman och vill gärna veta hur det ska gå för alla människor i persongalleriet. Plus förstås veta vem mördaren är. ... Det här är en välskriven roman med både driv och eftertanke. ... Det jag tycker bäst om är att författaren så fullt ut gestaltar föräldraskap och framförallt ångesten när ens barn är olyckligt av vilket skäl som helst. ... Allt hänger samman till en helhet, och jag skulle inte ha hetsläst den som jag gjorde om inte mord eller risk för mord fanns hängande över det vardagliga. Jag ser kort och gott fram mot flera Schulman-romaner.”
Breakfast Club

Visa mer

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2012-12-28 Genre: Skönlitteratur och relaterande ämnen Originalutgåvans utgivningsår: 2012 Omslagsformgivare: Anders Timrén Serie: Hagfors Thema-kod: Deckare Antal sidor: 343 Mått: 110 x 178 x 22 mm Vikt: 193 g Format (utgivningsdatum): Pocket, 9789175031415 (2012-12-14)

Boken ingår i serien Hagfors

Fler böcker av författaren

Nyheter om boken

Pojken som slutade gråta

Författare: Ninni Schulman

Lyssna på boken Provläs

Utgivningsdag: 2012-12-14
Recensionsdag: 2012-12-28

Mediakontakt: Bonnierförlagens Press

En mörk augustikväll kommer ett larm till Hagfors räddningstjänst: en villa står i brand. När journalisten Magdalena Hansson kommer till platsen har huset nästan helt brunnit ner, väggarna har rasat och svart rök pulserar från de förstörda fönstren. Dagen därpå avlider en fyrtiotreårig kvinna av skadorna hon ådrog sig i branden.
Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett. Hagforspolisen står inför en av sina största utmaningar medan den lilla värmländska staden lever i skräck.
Magdalena Hansson dras in allt mer i jakten på seriepyromanen och till slut är hennes engagemang djupt personligt. Och mycket riskabelt.

”En välskriven blandning av vardagsrealism, spänning och trovärdiga personporträtt.”
AFTONBLADET

”Egentligen är det bara en vanlig vardagsdeckare, en sån som Camilla Läckberg skriver, med relationstrassel och whatnot. Men Ninni Schulman gör det så bra! Det blir oavbrutet spännande när lokalredaktören Magdalena snokar efter nyheter kring pyromandådet där en medelålders kvinna dog. En bra lokalredaktör är i hälarna på polisen. Eller till och med lite före.”
Dagens Nyheter

”Svenskare kan det nästan inte bli. Hagfors i Värmland. Alla känner varandra sen barnsben. Polisen jagar mest småbrottslingar. Så börjar en pyroman härja, fyra människor dör och skräcken sprider sig. ... En välskriven blandning av vardagsrealism, spänning och trovärdiga personporträtt.”
Aftonbladet

”I sin andra bok med Magdalena Hansson som huvudperson fortsätter Ninni Schulman sin säkra, vardagsrealistiska skildring av småstadsliv och relationer och lyckas få med både klassperspektiv och spänning.” Betyg 4
Damernas Värld

”Det är spännande, och Schulman är väldigt bra på att skriva om karaktärer som jag bryr mig om. ... Schulman är också bra på att lägga ut spår som gör att man misstänker än den ena, än den andra ...”
Östgöta Correspondenten

”Spännande och kuslig handling i en liten stad plockas fram av Ninni Schulman, och det är en deckare fri från schabloner. Hon får fram vardagsrealismen i den lilla staden, hon kan uttrycka den rädsla som uppstår när våldet är så tydligt som i detta fall, och hennes språk är lättläst. Personer i handlingen, och familjerelationer, beskriver hon på ett naturligt och bra sätt. Med andra ord, en bra svensk deckare.”
Dagbladet Sundsvall

”Schulman mejslar ut figurerna och får dem förvånansvärt levande i sin vardag. Det är främst den närheten som boken lever på, och spänningen förstås.”
Upsala Nya Tidning

” … för att inte tala om hur fritt från schabloner Ninni Schulmans språk är och hur bra hon är på att beskriva känslor och nyanserat porträttera diverse bifigurer, däribland det spretiga gänget i polishuset. Jag gillar också hennes sinne för vardagliga detaljer …”
Värmlands Folkblad

”framförallt gillar jag skildringen av en småstads blandning av inskränkthet och omtanke, fördomar och öppenhet.”
Tara

”’Pojken som slutade gråta’ känns väldigt svensk med både vardagsrealism och relationsproblem. Men tonen är inte så uppskruvad som i många andra svenska deckare. Personporträtten känns trovärdiga och känns som om de är hämtade direkt från småstadsidyllen. Jo, Ninni Schulman är något på spåren.”
Norran

”Ninni Schulman skriver väl om det är som är riktigt illa och levererar allvarliga frågor till läsaren under berättelsens gång. Hur väl känner vi människor som finns nära oss, egentligen? Vad döljer sig i deras livsberättelse?”
Östran

”Schulman är mycket skicklig, ibland snudd på bedrägligt skicklig, på att beskriva vardagliga händelser och helt ’normala’ människors liv. Allt från det lilla och det banala till de livsavgörande frågorna hanterar hon med säker penna, och hemfaller inte för ett ögonblick åt någon sentimentalitet. ... en välskriven, lågmäld deckare med fin småstadskänsla.”
BTJ

” … jag sträckläser Ninni Schulmans nya roman och vill gärna veta hur det ska gå för alla människor i persongalleriet. Plus förstås veta vem mördaren är. ... Det här är en välskriven roman med både driv och eftertanke. ... Det jag tycker bäst om är att författaren så fullt ut gestaltar föräldraskap och framförallt ångesten när ens barn är olyckligt av vilket skäl som helst. ... Allt hänger samman till en helhet, och jag skulle inte ha hetsläst den som jag gjorde om inte mord eller risk för mord fanns hängande över det vardagliga. Jag ser kort och gott fram mot flera Schulman-romaner.”
Breakfast Club

Visa mer

Ladda ner omslag

Ladda ner 3D-omslag

Detaljerad fakta

Recensionsdag: 2012-12-28 Genre: Skönlitteratur och relaterande ämnen Originalutgåvans utgivningsår: 2012 Omslagsformgivare: Anders Timrén Serie: Hagfors Thema-kod: Deckare Antal sidor: 343 Mått: 110 x 178 x 22 mm Vikt: 193 g Format (utgivningsdatum): Pocket, 9789175031415 (2012-12-14)

Boken ingår i serien Hagfors

Fler böcker av författaren

Nyheter om boken

Sök bland våra böcker och författare

Sök bland våra böcker och författare